Ickevåld eller ickeexistens
Vårt val,
vår utmaning
En föreläsning av Martin Smedjeback, ickevåldssekretare, Kristna Fredsrörelsen på Martin Luther King dagen den 21 januari 2007, Salemkyrkan, Stockholm
Sent en kväll i februari 1993 stod jag på en brygga i iskall vind och väntande på en båt. Den förde ut mig till en liten ö i Blekinge skärgård. Jag sattes där i ett bergrum med tjock ståldörr vid en terminal med en avancerad radar- och ljudanläggning. Mina order var att hålla utkik efter främmande ubåtar. Under min värnplikt i 13 månader, satt jag och mina lumparkompisar och lyssnade och spanade, varje minut, varje timme, dygnet om, efter potentiella hot mot Sveriges kust. Inga ubåtar dök någonsin upp, inte ens en mink. Det var på den tiden då allmän värnplikt faktiskt betydde att en majoritet av Sveriges killar gjorde värnplikt. Det var på den tiden då man fortfarande trodde att ”ryssen kan komma”. Det var på den tiden då vi fortfarande hade ett invasionsförsvar. Mycket har förändrats sen dess. Nu tror inte ens det svenska försvaret att Sverige kommer att invaderas. Idag är det andra hot man pratar om. Ibland nämns terrorism, ibland hotande ”flyktingströmmar” och ibland miljöhotet.
Inte bara hotbilder förändras utan också individer. Jag har förändrats. Jag ångrar idag att jag lärde mig att döda, att jag lydde order från vår militärmakt. Jag tror inte längre på lösningar som kan inkludera dödandet av människor. Denna nya väg ledde mig till ett jobb som ickevåldssekreterare i Kristna Fredsrörelsen. I mitt jobb ser jag mitt uppdrag som att verka mot våld i alla dess former och sprida idén om ickevåld som verktyg och princip för fred och rättvisa. För även om hotet om invasion från öster inte längre finns så vet vi att många reella hot fortfarande existerar. Det största akuta hotet mot mänskligt liv idag på vår jord är fattigdomen. Tiotusentals människor dör varje dag, året runt, av fattigdomsrelaterade orsaker. Trots vår avancerade teknologi har vi inte lyckats göra något åt denna tragedi, eller kanske man ska säga inte velat, för vi vet i princip hur vi ska bekämpa fattigdom. Lätta vapen, som Kristna Fredsrörelsen jobbar hårt för att begränsa, dödar fler än 1000 personer varje dag i världen. Rasism och diskriminering leder till våld och smärta mot oräkneliga människor fortfarande idag.
Det var många av dessa frågor som Martin Luther King ägnade sin tid åt. Han kämpade mot rasismen som drabbade de svarta i USA, han kampanjade mot fattigdomen och han talade ut mot Vietnamkriget som dödade miljontals människor. Men ibland lyfte han blicken och tittade också på de största hoten – de som hotade mänsklighetens överlevnad. I hans sista tal, som han höll dagen innan han mördades den 4 april 1968, sa han:
”Vår överlevnad står på spel om vi inte brottas med våra problem idag. Människor har i flera år nu pratat om krig och fred. Men nu är det inte längre möjligt att bara prata om det. Det är inte längre ett val mellan våld och ickevåld i denna värld; det är ickevåld eller ickeexistens.”
Frågan jag skulle vilja ställa denna kväll är den samma som King rörde vid i sitt sista tal: Vilka hot finns mot mänsklighetens överlevnad och hur övervinner vi dem? Även om fattigdom, lätta vapen och rasism är mycket relevanta och viktiga frågor har jag denna kväll valt att inte ta upp dessa utan bara fokusera på just en fråga, den om mänsklighetens överlevnad. Forskare uppskattar risken för att vi kommer utplåna oss själva som mänsklighet inom detta århundrade till 25-50 %. Inga jättebra odds för vår och våra barns eventuella framtid.
Tre hot mot mänskligheten
Sen jag fick uppdraget att tala denna kväll på temat ”Ickevåld eller ickeexistens” har jag funderat på vilka hot som skulle kunna resultera i utplånandet av hela mänskligheten. Vad är det som skulle kunna innebära mänsklighetens ickeexistens?
De tre största hoten mot mänsklighetens överlevnad som jag kan se idag är: massförstörelsevapnen, klimatet och den framtida teknologin.
Massförstörelsevapnen Det första hotet jag skulle vilja ta upp är massförstörelsevapnen. Det var under andra världskriget som människan utvecklade det första av dem, kärnvapnet, som hade möjligheten att fullständigt utplåna allt mänskligt liv på planeten. King var en av många som talade ut mot detta hot. ”Ett världskrig – Gud förbjude!” – kommer att kvarlämna inte mer än rykande aska som ett tigande vittnesbörd från en mänsklighet vars dårskap utan återvändo ledde till fullständig död. Så om den moderna människan fortsätter att obekymrat flirta med krig kommer hon att förvandla den bebodda världen till ett inferno som inte ens Dante kunde föreställa sig.” sa King i en föreläsning 1964.
Kärnvapen är det mest akuta hotet mot mänsklighetens överlevnad idag. Sen kalla kriget har antalet kärnvapen minskat men fortfarande finns omkring 30 000 stycken. Cirka 5 000 av dessa är redo att avfyras med bara några minuters förvarning. De avtal kärnvapenmakterna har skrivit på, där de lovar total nedrustning, verkar inte vara värda mycket eftersom dessa stater inte visar minsta vilja till att faktiskt följa kravet på nedrustning. Istället utvecklar många av dem nya kärnvapen.
Klimatet Det andra hotet som jag ser som ett av de allvarligaste hoten mot mänsklighetens överlevnad är klimatförändringarna. Ingen lär ha missat att vi har en klimatkris på vår planet. Alla som har följt nyheterna i Sverige vet att jordens medeltemperatur stiger, bland annat på grund av människans förbränning av kol och olja. Mindre känt är att våra matvanor är ett ännu större problem. En omfattade FN-rapport har visat att köttindustrin står för 18 procent av växthusgaserna, vilket är mer än hela transportsektorn. I Mark Lynas bok Sex grader, som kom ut förra året, beskriver han hur jordklotet kommer att drabbas vid olika temperaturhöjningar. Vid två graders temperaturhöjning kommer vi att se enorma översvämningskatastrofer, en tredjedel av alla världens växt- och djurarter kommer att utplånas, utbredd torka och ökenspridning. Allt detta sker om vi lyckas hålla temperaturen under en två graders ökning, vilket bara det kräver radikala förändringar i livsstil och politik. Om den materiella utveckling istället fortsätter obehindrat, så kan jordens medeltemperatur öka med så mycket som 6-8 grader på 100-200 år. I detta mardrömsscenario bedömer forskarna att det är stor risk för mänsklighetens utplåning.
Vi kanske har läst om detta men frågan är om insikten har sjunkit in. Att vi faktiskt kan vara en del av mänsklighetens utplåning genom vår bilresa, charterflygresan eller vår oxfilé på lördagskvällen. Det är inget lättsmält faktum att dessa, för många av oss, vardagliga beteenden kan ha så katastrofala konsekvenser.
Den framtida teknologin Det tredje och sista hotet mot mänsklighetens överlevnad som jag skulle vilja prata om ikväll är den framtida teknologin. Detta kräver några fler ord eftersom hotet ännu inte existerar och för att det är en så okänd fråga. Jag minns mycket väl tidpunkten då jag blev medveten om detta hot. Det var år 2000 och jag var student i Lund. Jag hade fått tag på en bok vid namn The Age of Spiritual Machines av Ray Kurzweil. Bokens författare är en av världens främsta forskare inom området artificiell intelligens. Boken gav mig en helt ny syn på världen och vår framtid och sen dess har jag försökt att förstå vad framtidens teknologi kan innebära för mänskligheten. Vad Kurzweil och andra forskare säger är att teknologin blir mer avancerad i ständigt högre takt. De mest avancerade datorer som byggs idag är fortfarande väldigt enkla i jämförelse med den mänskliga hjärnan, men eftersom utvecklingen går i så hög takt kommer framtidens datorer redan på 2020-talet att ha nått mänsklig hjärnkapacitet. Troligtvis får de då också självmedvetande. För att hänga med i utvecklingen kommer många av oss att bygga in teknologi i våra kroppar, som kommer att stärka vår hjärnkapacitet och förlänga våra liv betydligt. Redan på 2040-talet kommer en enda dator att ha större intelligens än den sammanlagda mänskliga intelligensen på jorden idag. Denna förändring kommer att vara minst lika stor som när människan blev till. Denna omvandling av vår värld kommer att ske så snart att många av oss i detta rum faktiskt kommer att få uppleva det inom vår livstid.
Är ni fortfarande med mig? Ofta när jag berättar om detta är det många som helt stänger av och inte lyssnar vidare. Jag tror att det beror på att det är svårt för oss alla att tro att förändring kan vara så omfattande. Ett klassiskt uttalande från datorns tidiga barndom, som visar på de underskattningar vi lätt gör när det gäller teknologi, är när en chef för IBM sa: ”Jag tror att det kommer att behövas tre datorer i världen.” Jag tror också att vi ogärna vill tänka på denna framtid. Den är allt för främmande och läskig att ens reflektera kring. Ännu fler säger nog ”ah, det där är bara science fiction, det är bara sagor”, och vägrar tro att denna utveckling är möjlig, utan att ens ha kollat upp fakta. Kanske det bara är science fiction, kanske dessa forskare har fel, men borde vi inte ens ta reda på vad det handlar om? Varför? Jo, för att även om teknologin kan ge oss mycket gott kan den också vara orsaken till mycket skada. Det känner vi väl till från bland annat kärnvapnen.
Även om Martin Luther King inte kände till den framtida teknologins faror var han mycket medveten om riskerna med naturvetenskap när den inte är vägledd av goda värderingar. I en predikan från 1963 sa han: ”Naturvetenskap kan inte rädda oss, för till och med vetenskapsmannen är vilse i vår hemska tidsålders natt. Sannerligen, naturvetenskapen gav oss just de verktyg som hotar oss med kollektivt självmord”.
En revolution av värderingar
Så vad krävs för att vi ska kunna möta dessa hot mot mänskligheten: massförstörelsevapnen, klimatet och den framtida teknologin? Vad måste hända för att våra värsta mardrömmar inte ska besannas? Vad är det du och jag kan göra åt det?
Den 4 april 1967 höll Martin Luther King talet ”Bortom Vietnam”, ett av hans bästa tal någonsin, där han angrep Vietnamkriget offentligt. Han såg kriget som djupt omoraliskt, men poängterade att kriget bara var ett symptom på ett större problem i det amerikanska samhället. Hans slutsats blev att: ”Vi måste snabbt börja gå från ett tingorienterat samhälle till ett personorienterat samhälle. När maskiner och datorer, vinstmotiv och äganderättigheter, anses vara viktigare än människor då kan vi inte övervinna de tre enorma problemen: rasism, materialism och militarism”.
Martin Luther King trodde först att vi skulle kunna lösa våra samhällsproblem med en liten förändring här och en liten förändring där. Men han blev mer och mer övertygad om att vad som behövdes var inget mindre än en revolution av våra värderingar. Hans diagnos på världen: rasism, materialism och militarism. Hans behandling: en radikal förändring av våra tankar och handlingar, en ickevåldsrevolution. För King var ickevåld något som behövde genomsyra många olika aspekter av livet. Som ett svar på de tre hoten skulle jag därför vilja skissa på hur en kingiansk ickevåldsrevolution skulle kunna se ut i tre olika steg. De tre olika stegen låter jag symboliseras av tre delar av den mänskliga kroppen, nämligen:
Hjärtat för våra värderingar, fötterna för våra handlingar och hjärnan för våra strategier.
Hjärtat
Hur skulle en ickevåldsrevolution se ut som när det gäller hjärtat, som symboliserar våra värderingar? Om vi har haft en någorlunda uppfostran och en bra förskola har vi lärt oss några grundläggande värderingar för hur vi människor bör behandla varandra. Låt oss kalla det för förskoleetikens ABC.
A: Man ska inte slåss.
B: Alla är lika mycket värda.
C: Alla har rätt att vara med och bestämma.
Om vi vuxna verkligen skulle leva efter dessa regler som vi lär ut till våra barn skulle det innebära en revolution. A. Om vi inte skulle slåss skulle krig avskaffas och ingen vapentillverkning finnas. En nödvändighet, enligt en predikan King höll 1966, där han påpekade att: ”Om inte mänskligheten sätter stopp för krig, kommer krig att sätta stopp för mänskligheten.” B. King tvivlade på att man i USA faktiskt trodde på vad som stod i sin egen konstitution. Han sa: ”Tar vi verkligen detta på allvar? Att ”Alla människor är skapade som jämlikar”. Det betyder att varje person som bor i slummen idag är precis lika viktig som John D. Rockefeller”, som var världens rikaste man under Kings barndom. Och till sist C. Om alla skulle få vara med och bestämma om de beslut som de påverkas av då skulle vi kanske börja se en sann global demokrati.
Vi vuxna säger ofta att det är oacceptabelt att använda våld när det gäller några enstaka individer på våra egna gator, men helt rättfärdigt när det används i mycket högre grad mot ett annat land i form av ett krig eller vapenexport. En sådan situation stötte King på när han pratade med våldsamma ungdomar i slummen i Chicago. Han sa till dem att Molotov-cocktails och gevär inte skulle lösa deras problem. Då frågade de honom: ”Men Vietnam då? Använder inte vårt eget land massivt våld för att lösa sina problem?” I ett tal King höll 1967 sa han: ”Jag visste att jag aldrig kunde kritisera våldet från de förtryckta i gettona utan att först ha sagt ifrån till den största våldsverkaren i världen idag: min egen regering.”
Fötterna
Hur skulle en ickevåldsrevolution se ut när det gäller fötterna, som symboliserar våra handlingar?
Förutom den indiska ickevåldskämpen Gandhi är det King som mest framgångsrikt lanserat metoden ickevåld och visat att den fungerar. Han sa: ”Ickevåld är ett kraftfullt och rättfärdigt vapen. I själva verket är det ett unikt vapen i historien, som skär utan att skada och stärker personen som använder det.” I somras var jag i USA för att undersöka om Kings tankar och metoder kring ickevåld fortfarande var levande. Vad jag fann var en rörelse som inte är lika stark som medborgarrättsrörelsen på Kings tid, men en fredsrörelse som använder sig av många av de metoder som King var med och utvecklade. Ett exempel på detta är organisationen Röster för kreativt ickevåld. De nöjer sig inte med att vädja till politikerna att stoppa ockupationen av Irak. De går in på senatorers kontor och sätter sig ner tills politikerna har lovat att sluta stödja kriget. Ironiskt kallar de kampanjen ”Ockupationsprojektet”, eftersom de ockuperar politikers kontor och för att de är emot ockupationen av Irak. Denna metod är lik den som svarta studenter i medborgarrättsrörelsen använde sig av på lunchrestauranger som var reserverade för vita, där de gick in, satte sig och vägrade gå förrän de hade fått samma service som vita – så kallade sit-ins.
King är för de flesta känd som en fantastisk talare, men egentligen är hans största gåva till oss idén om direktaktion. Att istället för att bara be mäktiga män om politisk förändring iscensätter man själv förändring genom egen politisk handling, genom till exempel strejk, bojkott eller sit-ins. För om det ska ske förändring krävs det ofta att man själv agerar. Frederick Douglass, en tidig motståndare mot slaveriet och föregångare till King sa: ”Makt ger aldrig upp något utan krav. Den har aldrig gjort det och kommer aldrig att göra det.” Inom ickevåldet handlar det inte bara om att verka mot det man tycker är fel. Det handlar också om att bygga det samhälle vi vill se. Gandhi pratade om detta som det konstruktiva programmet – att skapa goda alternativ till våldsamma och orättvisa system.
Hjärnan
Hur skulle en ickevåldsrevolution se ut som när det gäller hjärnan, som symboliserar våra strategier? När den svarta sömmerskan Rosa Parks satte sig ner på ett bussäte och vägrade flytta sig den 1 december 1955 var det inte en del i en avancerad plan för att bekämpa det rasistiska systemet i USA. Men när Parks arresterades för sin olydnad beslutade sig en grupp av svarta att starta en bussbojkott. När kampanjen i Montgomery växte och senare blev en medborgarrättsrörelse som sträckte sig över nästan hela södra USA var man tvungen att tänka större och längre. Man var medveten om att förändring måste börja i det lilla men för att förändring ska bli djupgående och omfattande behövs koordinering, samarbete och långsiktiga mål. Ett av de större projekten de gjorde var Marchen mot Washington 1963 där 250 000 människor från hela landet samlades för att lyssna på Kings tal I have a dream.
Företag och militär har långsiktiga planer för hur de ska kunna tjäna mer pengar, ge sig in på nya marknader, få ökade anslag och invadera eller försvara nya områden. Om vi i det civila samhället ska ha en chans att förändra måste också vi planera långsiktigt. Så hur gör vi? Så här tror jag. Steg nummer ett: Gå tillbaks till hjärtat – vad är det för principer som vi vill ska genomsyra vårt samhälle? Steg nummer två: Gå till fötterna – vilka ickevåldsmetoder vill vi använda för att åstadkomma detta? Steg nummer tre: Gå till hjärnan – hur ser vår kampanj för positiv samhällsförändring ut?
Så vad skulle vi kunna säga om strategierna för att tackla de ikväll tre nämnda hoten: massförstörelsevapnen, klimatet och den framtida teknologin? Först och främst tror jag att det behövs att många av oss sätter oss ner för att tänka kring vad vi kan göra för att hantera dessa hot och sedan att vi agerar, gärna i de föreningar som redan finns idag kring de olika frågorna. Dessa utmaningar är helt för viktiga för att lämna över till forskare, politiker och företagsledare. Vår värld behöver dina tankar om hur vi kan lösa detta. Här är några av mina tankar om vad jag tror måste hända inom respektive område:
Massförstörelsevapnen: ett mycket starkare folkligt tryck för nedrustning måste till, framför allt mot massförstörelsevapen men också mot vapen i allmänhet. Vi bör jobba för att sprida tanken att krig är ett gammalmodigt sätt att reagera på konflikter. Vi har nya, effektiva och moderna metoder för att lösa konflikter som inte kräver våld. En av dessa metoder är preventiv närvaro. Metoden har använts sedan 1980-talet och går ut på att ha internationell grupp i ett område där det finns en väpnad konflikt. Dess närvaro och rapporter om övergrepp mot mänskliga rättigheter minskar våldet i regionen. Jag har själv erfarenhet av detta då jag var en ekumenisk följeslagare för Kyrkornas Världsråd i Israel och Palestina 2004. Hur mycket skulle man inte kunna åstadkomma med denna och andra ickevåldsmetoder om det satsades lika mycket pengar på dessa som det satsas på vapen idag?
Klimatet: Forskarna vet i ganska hög utsträckning vad som behöver göras, men det behövs en tydlig och radikal politisk plan för hur detta ska genomföras. Vi alla kan bidra och sporra varandra till att leva klimatvänligt samtidigt som vi ligger på politikerna för att komma på sätt att förhindra klimatfarliga handlingar och uppmuntra till klimatsmarta val. Några konkreta saker vi alla kan göra i vardagen som gör stor skillnad för klimatet är att låta bilen stå, åka tåg istället för flyg och äta vegetariskt.
Den framtida teknologin: Denna fråga är mycket mer komplicerad än de två andra av åtminstone två skäl. Dels eftersom medvetenheten om denna fråga är nästan obefintlig bland människor i allmänhet. Den är också svår därför att det är så osäkert var utvecklingen ska ta oss. Den kan uppfylla våra högsta drömmar eller värsta mardrömmar. Vad är det som kommer att avgöra vilken riktning teknologin kommer att ta i framtiden? Jag tror att det handlar om vad vi idag stoppar in i maskinerna. Liksom en förälder påverkar sitt barn med sin uppfostran, påverkar en programmerare en dator med vilken mjukvara och direktiv som ges till datorn. Idag är det framför allt två typer av institutioner som styr den teknologiska utvecklingen: militären och företagen. Den ena bygger på att använda dödligt våld och den andra på att göra vinst till varje pris – knappast något av det bästa mänskligheten har att erbjuda. Det är främst vem som har makten över teknologin idag som gör mig orolig. För att minska riskerna med den teknologiska utvecklingen tror jag att det är avgörande att civila och demokratiska krafter tar över makten av teknologin och gör allt för att teknologin används för att rädda och underlätta liv, istället för att bli till allt mer sofistikerade vapen.
Kommer vi att välja ickevåld eller ickeexistens?
Mänskligheten har utvecklats mer de senaste 200 åren jämfört med hela den tidigare mänskliga historien. Vi har utvecklat verktyg som har förlängt och förgyllt den mänskliga tillvaron. Samtidigt har vi skapat eller kommer att skapa de hot som kan utplåna vår egen existens, bland annat de hot som har nämnts denna kväll. King sa: ”Om vi ska överleva idag, måste vår moraliska och andliga eftersläpning försvinna. Ökade materiella krafter är lika med ökad fara om inte själen växer i samma utsträckning.”
Så frågan återstår för oss denna kväll: kommer vi att välja ickevåld eller ickeexistens? Det är en fråga för var och en av oss. Jag gissar att det inte varje kväll du får bära ansvaret för mänsklighetens överlevnad på dina axlar! Det som kan göra stegen lättare för oss är hoppet i visionen om en ny mänsklighet där våra bästa sidor genomsyrar alla våra institutioner och hela livet. Kanske är det så att tillväxthysteri, krig och fattigdom endast är parenteser i mänsklighetens historia? Kanske måste vi gå igenom dessa destruktiva faser innan mänskligheten kan slå ut i full blom i ett globalt syskonskap med rättvisa och fred för alla? Trots att Martin Luther King hade ett enormt ansvar och stundtals upp till 40 mordhot om dagen hade han ändå en benhård tro på att det goda skulle segra till slut.
Jag vill avsluta med ett citat från King då han tog emot Nobels fredspris den 10 december 1964:
”Jag mottar idag detta pris med en bestående tro på Amerika och en djärv tro på mänskligheten. Jag vägrar acceptera tanken, att människan inte är något annat än ett vrak och en spillra i den livets flod, som omger henne. Jag vägrar acceptera tanken, att mänskligheten är så tragiskt fjättrad i rasismens och krigets stjärnlösa natt, att fredens och syskonskapets ljusa gryning aldrig kan bli verklighet.”
Tack!
Källor
A Knock at Midnight – Inspiration from the great sermons of Reverend Martin Luther King, Jr. (2000), Edited by Clayborne Carson & Peter Holloran
Martin Luther Kings nobelföreläsning den 10 december 1964. Se www.nobel.se
Klimatet 2.0 – artikel i Ordfront magasin, nr 6, 2007